onsdag 25 juni 2014

BVC och semester...

En ny era i mitt liv.
Ska prova på att jobba på BVC i sommar.
Känns spännande, kul, lite nervöst.
Men med en positiv känsla i maggropen har jag idag beställt en ny namnskylt. 
På www.skyltmax.se visst blev den fin:) 


Men först några veckors semester. Längtar efter båten, båtlivet och vännerna på sjön. Hoppas på många dagar ute till havs. Höra skvalpet och vågorna och känna lukten av hav.
Barnen får leka och bada och jag kanske njuta av en kopp kaffe, en promenad eller en god bok. Livet på en pinne.
Välkommen semester.
 

lördag 1 mars 2014

Rikedom


Vad är rikedom?
Den frågan har snurrat i mitt huvud.
Efter ett samtal med några vänner förra veckan. 

Svaret jag fann...

Rikedom är när man kan uppskatta den vackra naturen som omger oss.
Som midnattssolen som badar i vågorna ute i skärgården. Som fjällbjörken som vajar i vinden med de vita kalfjällen i horisonten. Som de första björklöven om våren. Som färgerna som fyller naturen om hösten. Som den ljumma sommarvinden som smeker kinden. Som lukten av ett sommarregn en tidig morgon. Som ljudet av fågelkvitter, forsande vatten och elden som sprakar. Allt det vackra som finns runt omkring oss. Det är en rikedom att få uppleva det.

Rikedom är när man får vara med de man tycker om. Skratta med dem. Gråta med dem. Krama om dem. Dela de stunder som betyder något. Njuta av deras skratt, tokigheter och värme. Ibland bara vara en stund tillsammans. Dela livet. Det är en rikedom att få ha dem i mitt liv.

Rikedom är det som finns inuti och runt omkring.Det kan inte köpas för pengar. Det är en gåva. En gåva från Gud. 















söndag 22 september 2013

Höst

Hösten
Jag älskar hösten.
Anledningarna är många.
Det känns som om allt börjar om på nytt.
Man får en en ny chans.
Jag får en längtan efter att köpa skolmateriel. Fast än jag slutat skolan för länge sen.
Lukten av ny vässade pennor.
En ny start helt enkelt.

Men det jag älskar mest är färgerna.
På träden. Marken. Himlen.
När Aspen lyser i brandgula nyanser.
Löven rasslar i höstvinden.
Ibland känns det som om höstens vindar gör allt för att blåsa löven av träden.
När jag var liten brukade jag älska att hoppa runt bland virvlande löv riktigt blåsiga höstdagar.
I min fantasi trodde jag att om jag hoppade nog högt kunde jag lyfta och flyga med som löven.
Lite som i trolltider ( julkalendern )
Där Tova sjunger" tjooo för vinden..."
Röda. Gröna. Gula. Orangea.
Löven är så vackra i alla former och färger. 
De får mig att andas lättare.
Dra in den härliga höstluften.
Höstluften som luktar så gott.
En blandning mellan dagg och skog.

Hösten är också skördens tid.
Det är få gånger som jag önskar att jag var mer husmor än jag är som på hösten.
Alla dessa fantastiska råvaror som skördas. Jordens guld.
Potatis. Morötter.Kålrot.
Det är så gott med rotsaker.
Rostat i ugn. I pannkakan. Som mos.
Eller varför inte råa och doppa i dipp.
Jag önskar jag kunde mer.

Skogen. Underbara skog.
Där växer svamp och bär.
Plockas både här och där.
Tyvärr hann vi inget plockande i år.
Bär får vi allt vara utan i år.
I alla fall de vi plockat själv.
Svamp har jag inte vågat mig på än.
Kan alldeles för lite.
Kan se mig själv. 
Med svampkorg i den ena handen  och svampboken krampaktigt hållen i den andra. Svampkniven har jag förlagt.
Sen kan jag ana Farbror Melkers nynnande om kantarellen i bakgrunden och med mitt lokalsinne går jag väl vilse precis som han mitt bland alla svampar.
Karljohansopp. Trattkantarell. Flugsvamp.
Men det  jag njuter av mest i skogen är lukten av barr och mossa. Sen ljudet av sus i bland trädens grenar,fågelsången och ljudet under mina stövlar när jag går på barriga stigar.

Idag fick vi en härlig höstdag hela familjen. Regnet gjorde uppehåll för en liten stund. Vi packade en liten matsäck och begav oss till en vacker plats nära skog och vatten. Vi gick på upptäcktsfärd över forsande vatten, blöta hällar och i snårig skog. Barnen älskade det. Sen grillade vi korv och åt matsäck. Det är så gott att äta ute i naturen. Sen hade vi slalomtävling mellan träden. Oj vad vi sprang. Jag hann även plocka lite granris med fin hjälp från fröken E.

 En härlig eftermiddag att sy fast som en ny lapp i mitt livs lapptäcke där jag sparar alla mina finaste minnen.
Tacksam för hösten och familjen med regn och allt. Det finns något som jag verkligen tycker om och det är att krypa upp i soffan en mörk och regnig höstkväll och avnjuta en riktig bra film. Gärna med en kopp varm dryck. 

Några bilder från vår höstdag.








torsdag 5 september 2013

Balett..

Så var dagen kommen.
Dagen fröken E väntat på så.

Små lätta steg i svarta små tygskor.
Fladdrande tyll kring midjan.
Håret i knut.
Nu var det dags.
Balett. Balett. Piruett.

Innan vi går in i den stora danssalen.
Viskar hon:
"Det pirrar i magen, men mamma det går nog bra ändå"
Och visst gjorde det.
Finaste fröken E.

Hon virvlade runt.
Gjorde hoppsa steg.
Stod i dansposition ett och två.
Doppade lätta tår.
Sen var de visst häst en stund eller två.

Ja det gick så bra så.
Hon verkade njuta av varje sekund.
På vägen hem hade vi en mycket trött men nöjd fröken E.




söndag 1 september 2013

Förändring...

Förändring.
Förändringens vind blåser.
För mig framåt. Uppåt. Vidare.
En ny era har startat i mitt liv.

Förändring.
Till vad jag tror det bättre.
Allt är nytt. Ovant. Konstigt.
Det skaver lite i min själ.

Förändring.
Utsikten är inte den samma.
Nya perspektiv. Förutsättningar. Nyanser.
Men tankarna är de samma .

Förändring.
Chansen till något nytt.
Nya förhoppningar. Utmaningar. Vägar.
Nya steg på min livsstig.


fredag 14 juni 2013

Vackert och unikt...

Ibland blir inte livet som man tänk sig.
Tur är väl det.
För ibland tänker man nog lite tokigt.

Livet just nu.
Det är det vi har.
Varken mer eller mindre.

Ibland känns det som om tiden står still.
Men allt som oftast går det alldeles för fort. Jag springer med andan i halsen och stumma ben. Allt bara för att med nöd och näppe hinna med.

Såg en gammal övergiven bil.
Den stod där i skogen.
Täckt med mossa och barr.
Den var vacker.
Tiden hade satt sina spår.
Även fast den bara stått still.
Lämnad. Bortglömd. Övergiven.

Jag hoppas att jag inte fastnar i mitt liv.
Står stilla och trampar.
Trampar på samma ställe.
Tills allt blir en lerig gyttja.
Eller att jag bara står där.
Stilla. Orörlig. Paralyserad.
Tills det börjar växa mossa och barr på mig.

Livet sätter sina spår men det är det som gör det vackert och unikt.

Försöker möta motgångar med inställningen att man kommer ut på andra sidan en erfarenhet rikare.

Ibland måste man bara gå för att komma vidare.

torsdag 23 maj 2013

Växer så det knakar...

Förväntan.
Det ligger mycket förväntan i luften.
En förväntan på sommaren.
Allt detta bär våren i sina armar.

Ljuset återvänder.
Träden kläs i vackra gröna färger.
Det växer så det knakar.
Allt känns lättare på nått sätt.

Jag får en längtan.
En längtan att plantera.
Plantera både det ena och det andra.
För att sedan få se det växa och gro.
Men vad kan man tänkas plantera då.
Kanske ett äppelträd. Sockerärtor. Gräslök. Pelargoner. Krasse. Morötter.
Allt som jag tycker om.

Det är så fantastiskt vad mycket fint och gott det kan komma ur ett litet, litet frö.
Med lite omtanke och kärlek.
Lite vatten. God jord. Ogräs rensning.

Härliga gröna vår.
Sommar jag längtar och hoppas på dig.
Grödor må ni få växa och bli stora.