Sjuka dagar...

Host,host,host och lite snörvel.

Långa nätter. Lite sömn.

Tänkte jobba idag. Fick tänka om.

En varm kopp kaffe.

Ett rutigt täcke.

Rutiga tofflor.

Mina kompanjoner för dagen.

I helgen fick jag en fråga av min son.

En fråga jag inte hade svaret på.

Han funderar så klokt ibland.

Min älskade pojke.

Så nu funderar även jag.

Denna fråga kräver ett svar.

Det blir min uppgift idag.

Att leta reda på ett svar.

Tack...

Tack. Vilket fint ord. Tacksamhet. Vilken underbar känsla. Tänk att ett så litet ord kan betyda så mycket och rymma så stora känslor. Idag är dagen då mitt inre ljuder av detta ord. Det fyller varje cell i min kropp. Tack. En känsla av tacksamhet för det jag har. Det jag har i dag. Tack. Tack. Tack.

När livet inte blir som man tänkt sig...

När livet inte blir som man tänkt sig. Drömmar som krossas.

Tårar som bränner, bakom slutna ögonlock.

Tankar som blir för tunga att tänkas.

Jag tänker att "jag måste andas, jag måste komma ihåg att andas."

Klumpen i halsen försvinner inte.

Jag måste vara stark, för barnen.

Ja, hur förklarar man för barnen.

Barndomen ska ju vara fylld av glädje och skratt.

Inte sjukdom och tårar.

Det är som att lida sjönöd och ingen räddning finns så långt ögat når, bara stormigt hav överallt.

Jag tänker att "bara jag håller huvudet över vattenytan, jag måste hålla huvudet ovanför vattenytan."

Detta var inte vad jag hade planerat.

Detta kunde jag aldrig tro.

Ändå står jag här med verkligheten.

Som landat i min hand.

Jag önskar jag kunde kasta den lång bort.

Men nej, den ligger kvar.

Som en vingklippt fågel i min hand.

När drömmarna vi hade blir som en oigenomtränglig dimma

och tankarna lika så.

När livet blir naggat i kanten.

När bergen blir för höga.

Jag tänker att "jag knäpper mina händer, jag måste knäppa mina händer."

Vad finns där annat kvar, när jag inget annat orkar.

Jag sluter mina ögon.

Jag ber en stilla bön.

Jag tror. Jag hoppas. Jag ber.

Utedag

Idag är det verkligen en härlig dag, solen lyser,

inte allt för kallt. För mig och barnen blev det en utedag.

Först blev det en tur med sparkarna runt byn.

Ner för storabacken körde vi tåg. barnen tjöt av skratt.

En gång till, en gång till! Ropar E.

Och vad gör man inte för sina barn. Vi körde en gång till.

W han gjorde spår med sin plog, han är duktig han.

Ingen gör så bra banor som han. I alla fall om man frågar W.

Sen blev det lek i snöhögen. Där byggdes snökoja.

Och det viktigaste av allt, skattkammaren.

"För det måste man ha i alla kojor." Konstaterar E.

W har mössan sne, men vad gör de.

E:s mössa sitter inte heller riktigt rakt.

Efter hårt jobb i snön, väntas fattigariddare.

Det blir premiär för vår del.

Spännande värre, speciellt för E.

Hon tror nämligen att man blir en riddare om man äter dom.

Så vi får väl se hur det blir, hur som hellst,

är det trevligt med lite fantasi.

Gåvor

Idag fick vi gåvor från oväntat håll. Glad. Var min första känsla. Lycka. Var min andra. Tacksamhet. Min tredje. Glad blev jag för det oväntade besöket. Lycklig blev jag när jag för mitt inre kunde se barnens glittrande ögon när de får se gåvorna de fått. Tacksam för alla fina vänner vi har. De är en gåva i sig. Gåvor. Tänk att vi alla har fått dem. Jag hoppas och ber att jag ska få använda mina mer och mer. En gåva kan betyda så mycket. Det kan verkligen värma en kall vinterdag som denna. Tacksamhet. Glädje. Lycka. En kall januaridag. Det är idag.


Denna fick W för att de uppskattade hans fina solo i lucia tåget.

Snö

Tunga ben, tunga ögonlock.
Tung snö ligger tjock.
Tungt i mitt inre. Mitt djupaste.
Tankar som grumligt te.

Lika fullt ligger snön tjock och det kommer mer och mer.
Kanske nått man ska göra åt det.
Men nu pustar jag och barnen ut ett slag hemma hos mor och far.
Maten luktar gott från ugnen. Morfar och W spelar schack. "Jag börjar för jag är svart" säger W med vinst i blicken. E snurrar runt, runt. " Jag är en älva" säger hon " Ser du hur jag flyger" och visst flyger hon. Det kan alla se. Fina fina lilla E . Jag längtar konstigt nog till snön. Snön i fjällen. Där får det gärna vara mycket. När vårsolen lyser och snön gnistrar. Maken ligger och pimplar på isen. Barnen leker i snön. I termosen finns varmchoklad. Då njuter jag. Snö är nog ändå rätt bra.

Min fina man...

Tänk att min fina man, han kan så mycket han.

Ja man kan säga att vi kompletterar varann.

Jag är så lycklig att det var just han jag fann.

Även om han inte alltid tycker som jag.

Så fungerar vi ganska bra som lag.

Han gillar att ibland få vara ensammen ett slag.

Medan jag vill vara social varje dag.

Att klättra i träd det gör han bra.

Men det bästa han vet är att stora fiskar dra.

Jag hoppas vi får många fina år jag och han.

Min fina, fina man.

Snart

Snart börjar jobbet igen. Det har varit så skönt att bara vara ett tag. Slippa tänka. Snart börjar allvaret. Saker som ska fixas och ordnas. Tvätten ska tvättas och hängas. Mat som ska lagas. Lunchlådor som ska göras i ordning. Skolväska och dagisväska packas. Visst hade de med sig extra utekläder? Var det utflykt eller gympa idag? Frukten, glöm inte frukten! Så mycket att hålla i huvudet. Vilken skola skulle jag till idag? Nån i kommunen iallafall det vet jag. Har jag hunnit kolla allt jag skulle!?! Hur jobbar min äskade? Dag, kväll? Vem skulle hämta på dagis och fritids? Livet snurrar på. Försöker tänka det är en vecka kvar. Snart är det över men inte än. Försök njuta än ett tag. Imorgon är en ny dag. Ett oskrivet blad. Ta vara på det du har. Imorgon ska jag krama mina älskade barn lite extra tror jag! Snart är det över men inte idag.

Det här är en båtlåt...

...den handlar om båtar.

Jag börjar känna en längtan.

En längtan efter att åka ut med båten.

Ut med båten till vår vackra skärgård.

Vår vackra skärgård har bjudit på många fina minnen.

Fina minnen tillsammnas med familj och vänner.

Med familj och vänner har vi fått uppleva friheten.

Friheten att ta dagen som den kommer.

Den kommer ibland med regn, ibland med solsken.

Med solsken i ryggen, vågor som kluckar, barn som leker.

Barn som leker att de är pirater som håvar och fiskar.

När nätterna är ljusa och havet ligger blankt.

Havet ligger blankt och stilla, jag bara njuter.

Jag bara njuter och tänker att sommaren är min.

Det är klart att ett dopp i det blå vart det ett eller två.

Ett eller två per dag, fast det är klart inte för jag.

För jag hade sår på min mage hela sommaren.

Hela sommaren fick jag gott titta på.

Titta på när de andra fick svalka i det blå.

I det blå ska jag dock denna sommar simma.

När kvällen sakta sänker sig, och barnen gått till kojs.

Till kojs efter en lång dag med lekar och skratt.

Skratt förgyller våran kväll med bastubad och elden så varm

Elden så varm, var min bästa vän då mina pinnbröd jag grillade.

Jag grillade ett eller två nästan varje kväll.

Varje kväll vi var tillsammans, vi vänner, pratade om livet.

Om livet det som är, stort och litet.



Sen så kom morgonen, morgonpigga barn.

Morgonpigga barn vill ha frukost så klart.

Klart det är gott med frukost i båten.

I båten smakar det mesta bra.

Bra mysigt är det allt på morgonen.

På morgonen tillsammans med våra barn.



Det är klart ibland var vi också på land.

På land är det mysigt att gå hand i hand.

Hand i hand med varann.

Med varann så har vi så trevligt i land.

I land får man se så mycket spännande.

Spännade saker som stora träd och labyrinter

Så åkte vi med vår båt från brygga till brygga.

Bryggan anlades oftast utan ploblem.

Problemen var oftast som störst.

Störst när vi skulle där ifrån. Många glada skratt.

Skratt och ibland iskna rop. Så klarade vi det tillsammans.

Tillsammans allihop. Tack ljuva båtsommar.

Ljuva båtsommar jag längtar efter dig.



Gott Nytt År

Välkommen 2012 och tack 2011.
Så mycket vi varit med om det året som gått. Så många roliga saker , men även en del jobbiga och tråkiga.
Det som jag tar med mig som mina bästa minnen är stunder med familjen. Så mitt nyårslöfte för 2012 är att de stunderna ska bli ännu fler. Det nya året firades in tillsammans med familjen och en hel bunt glada och goda vänner! Känner mig tacksam, glad och förväntansfull inför 2012.

Jag tycker det är vackert med fyrverkerier, nästan som poesi.