lördag 22 september 2012

Att klättra högt...

Haft fina klätterträds barn idag.
Jag fick en tanke.
Eller en önskan.

"Jag önskar att jag kan lära mina barn att klättra högt i livet, men aldrig så högt att de tappar fotfästet."

Och om de någon gång klättrar så högt att de inte vågar komma ner önskar jag att jag kan hjälpa dem med det.

Vad gäller klättring i vårt klätterträd.
Finns då för E inga begränsningar.
"Mamma visst kan jag det här jätte bra! Jag menar klättra i träd."
Ja visst kan hon det.
Lite mer än vad jag skulle önska.

W han får kämpa mer.
Här om dan ramlade han ner.
Skrapade sig illa.
Han blev nog lite rädd.
Att det gjorde ont. Ingen tvekan.
Men han klagar sällan.
Min tappre kille.
Trots allt detta klättrar han upp igen.
Med inställningen.
"jag ska bara koncentrera mig lite mer då går det nog bra"
Ja det hoppas då jag.

Mina fina klätterträds barn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar