Jättar i mitt liv...

Tanken kom till mig idag.
Vad fint jag har det.
Trots att det invaderas av jättar ibland.

Visst E hade en av sina tjurigaste dagar på länge. Men vilken tur att jag har henne. Tänk vilken viljestark tjej vi har.
Hon kommer att ha användning av det en vacker dag.
Söta lilla tjuriga fröken E.

Fina underbara W. Hade en av sina bättre dar på länge. Glad, positiv och hjälpsam var hans ledord idag.
Han är så klok ibland. Jag upphör aldrig att förvånas.

Min älskade man har haft en tung vecka. Det gör ont i hela mig att se honom lida så. Samtidigt är jag så glad att jag har honom vid min sida.
Vad skulle jag göra om han inte fanns.
Ibland blir tanken för jobbig att bära hur nära det egentligen var eller är.
Tacksam för varje dag som vi får tillsammans.

Jag dras med en förkylning.
Den vägrar släppa sitt grepp.
Rädd för att ens andas på K.
Vill inte att han ska bli sjukare.
Försöker frambringa kraft och ork.
För att starta upp ännu en arbetsvecka
Trivs på jobbet men inte med min nya arbetskamrat "dunderförkylning".

Regnet fortsätter ösa ner.
Samt strömma eller snarare forsa in i vår källare.
Trevligt. Nä inte särskilt.
Men man får se det från den ljusa sidan. Vattnet passerar mest för att sedan fortsätta ner i golvbrunn och avlopp. Vi kanske får lite renare källargolv om inte annat.

Så vad lärde jag mig idag.
Även om det känns som om vi har många jättar som Goliat att slåss mot i våra liv. Oavsett vad det är eller hur stora de är. Så finns det någon som är större. Så även om jag känner mig liten som David så vet jag att jag står inte ensam.

Sur fröken E tjurar ute i regnet och en munter W får en hårklippning på salong K3. Det var vår dag det.