Vasalopp...

Den senaste veckan har gått i lilla Vasaloppets tecken.
Först ut. Var jag.
Sträcka. 6,5 km.
Skidor och stavar på.
Tillsammans med fina elever.
En härlig dag.
Sol. Blåst. Varm blåbärs soppa.

Dagen efter.
Var det W:s tur.
Sträcka. 1,3 km.
Ännu en fin dag.
Sol. Blå himmel. Vindstilla.
Mamma fick följa med klassen i spåret på skidor hon med.
W kämpade på bra.
Skidrade på som bara den.
Spurtade på slutet. Åkte ikapp.
Målgång. Stolt var han:
" Mamma jag ramlade inte en enda gång!"
Så duktig var han.
Stoltast var nog mamma.
Och mormor förstås.
Mormor kom för att titta på.
Mormor hejade mycket.

Så var det då E: s tur idag.
Som hon längtat.
Sträcka. En liten runda.
Premiär loppet.
Vädret. Inte så bra.
Mulet. Inslag av snö.
Men E Sken som en sol.
Ett glatt humör.
Trots vurpor i backen.
Åkte två varv.
Mormor. Hejade. Hjälpte. Hejade lite till.
Dokumenterade.
Stort ögonblick. Stort för E.
Tur att mormor var där.
Våran bästa mormor.
Ställer alltid upp.
E:s första lilla Vasalopp.
Mamma fick bilder på mobilen.
Kunde inte annat än le.
Stolt igen. Om än på avstånd.

Fina, fina, duktiga barn.
Mina Vasalopps barn.
Båda fick medaljer.
Guld.
" Jag fick medalj så jag vann" säger E stolt "för det fick alla, så alla vann!"
Bästa E. Så klok.
W fick visa sin medalj när jag hämtade hem honom från fritids.
Han har kräkts. Magsjuka.
Nej. Nej. Inte nu. Så känner jag.
Men bild vill han ta.
Tappra W. Lite blek om nosen.
Men väldigt Stolt över sin fina medalj.

( konstigt, jag fick ingen medalj ; ) )